
Resultatet är jag nöjd med likaså med det jag skrev i. Hoppas familjen också tycker om det.
Begravningen är på fredag och jag känner redan att det kommer att vara en TUNG dag.
Känns på sätt och vis futtigt att jag tänker såå då familjen lever med att pappan nu för alltid kommer att fattas dom och jag endast bidrar med ett litet kort och lite skickad kärlek och omtanke samt vår närvaro på hans begravning. Gud vad svårt det är att veta hur och vad man ska göra.... och vad man ska säga. Han var blott 36 år....usch.... :(
Vi har hälsat på min mormor som fortfarande ligger kvar på strokecenter. Hon har särskilt frågat efter att få träffa barnen då hon som han själv säger "inte vet hur det kommer att gå för henne". Vi tog fasta på hennes önskemål och lät barnen följa med för att få träffas en LITEN kort stund. Några kramar utbyttes och en hel del "oj,oj,oj,oj vad fina dom är" och lite sång i form av blinka lilla stjärna förekom också. :-)

36 år, usch vad säger man... kortet var i alla fall väldigt stämningsfullt och jättefint.
SvaraRaderaKram!! C
SvaraRadera